För en speciallärare i Svenskfinland är utbudet på fortbildningar som upplevs som skräddarsydda för de egna behoven inte särskilt stort. En upplysande bok kan därför vara ett gott alternativ! Personligen uppskattar jag att få föröka mina kunskaper i olika ämnen genom litteraturen. Det ger mig möjlighet att hoppa över det som jag redan känner till och tillfälle att fördjupa mig i det som intresserar. Nedan följer tips på ett urval av böcker som behandlar läs- och skrivinlärning, för elever i olika åldrar och med varierande behov

Ett skrivutvecklande arbetssätt – Att skriva med lust och glädje
Författare: Ann-Katrin Swärd & Anders Karlsson
Förlag: Studentlitteratur (2017), 160 sidor
Det har varken forskats eller skrivits didaktisk litteratur med fokus enbart på skrivsvårigheter i någon nämnvärd grad, vilket även författarna konstaterar. Ett skrivutvecklande arbetssätt bygger på forskningsbaserade teorier och har en typiskt vetenskaplig struktur, språk och noggranna källhänvisningar. Boken upplevs dock inte som tungläst och den innehåller konkreta exempel ur en interventionsstudie, som beskriver hur man kan jobba enligt en skrivutvecklande modell som vilar på tre ben: skrivmallar, bildstöd och den modellerande läraren. Författarna har inte som ambition att göra någon heltäckande genomgång av skrivstöd, utan deras fokus är på just den nämnda interventionsmodellen, som lämpar sig för alla elever, men särskilt för elever inom autismspektrum och med kognitiva svårigheter.

Alternativa lärverktyg – Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling
Författare: Erica Eklöf & Johanna Kristensson
Förlag: Natur & Kultur (2017), 119 sidor
Kristensson är bekant för alla som deltog i AKK-mässan i Vasa år 2016. Hon driver bloggen Logopeden i skolan. En del av det som man hittar där har hon samlat i boken Alternativa lärverktyg. Eklöf driver även hon en blogg, med namnet Språkutvecklarna. Med anledning av digitaliseringsmålsättningarna som finns i vår nya läroplan, kommer den här boken i rätt tid. Många skolor är välutrustade med datorer och surfplattor, men lärarna saknar ofta kunskap hur de kan användas pedagogiskt.

Jag tilltalas av bokens tydliga, enkla och strukturerade disposition och layout. Den är uppbyggd som en handbok. Den första tredjedelen av boken beskriver vad alternativa verktyg är, vilken nytta de gör, vad man bör fundera igenom i skolorna gällande till exempel programvaror etc. De sista två tredjedelarna beskriver konkret vilka datorprogram, webbsidor och applikationer som kan användas i undervisningen. Program eller funktioner som nämns är till exempel talsyntes, stavningskontroll, diktering, ordprediktion, tal- och ljudböcker samt ordböcker.

Intensiv läsinlärning
Författare: Bente E. Hagtvet, Jørgen Frost & Vigdis Refsahl
Förlag: Studentlitteratur (2016), 456 sidor
Intensiv läsinlärning är ingen ytlig bok med snabba tips, utan tvärtom en gedigen skrift av professorer och lärarutbildare som är vana att formulera vetenskapliga texter. Som läsare kan man uppleva att det samtidigt är bokens styrka och dess svaghet att man mycket ingående förankrar och beskriver varje ståndpunkt samt hänvisar till andra studier, eftersom man vill ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Boken är en beskrivning av planering, genomförande och evaluering av intensiv läsinlärning i mindre grupper, så kallade läskurser, för elever med läs- och skrivsvårigheter. Den forskningsbaserade, tidsbegränsade och intensifierade interventionen utfördes med tre elever i årskurs 6 i en skola i Norge, men boken riktar in sig på årskurserna 5–10. Det är mera sällan man hittar konkreta, forskningsbaserade modeller (pedagogiska och organisatoriska) hur man kan arbeta med lässvaga elever i grundskolans högre årskurser, där man dessutom har starkt fokus på självbild, motivation och inklusion. Jag tror definitivt att den innehåller modeller och principer som är tillämpbara även i den finländska skolan.

Grunderna i läs- och skrivinlärning
Författare: Inger Fridolfsson
Förlag: Studentlitteratur (2015, 2:a utgåvan), 297 sidor
Jag tilltalas av boken Grunderna i läs- och skrivinlärning och dess relevanta, lättlästa och praktiska, men teoretiskt förankrade och strukturerade, innehåll. Boken används som kurslitteratur inom flertalet svenska lärarutbildningar. Även om det är en teoribok innehåller den tips på övningar samt några kopieringsunderlag. Samtliga kapitel har reviderats i den nya upplagan och läsförståelse och det funktionella skrivandet har getts större utrymme. Bland de ämnen som behandlas kan också nämnas olika läsinlärningsmetoder, den första läs- och skrivinlärningen, kartläggning samt läs- och skrivsvårigheter.

Vallmomodellen – Balanserad läs- och skrivinlärning
Författare: Inger Fridolfsson
Förlag: Studentlitteratur (2016), 122 sidor
Vallmomodellen är den där konkreta men samtidigt gedigna boken som många lärare som undervisar nybörjarläsare kanske efterlyser. Författaren menar att den här boken beskriver hur man praktiskt kan tillämpa det som hon lär ut i boken Grunderna i läs- och skrivinlärning. Vallmomodellen bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Vallmoblommans fyra kronblad står för avkodning, inkodning, kreativt skrivande och förståelse. I boken ges en modell för hur undervisningen kan organiseras och det ges konkreta exempel på övningar inom de fyra färdighetsområdena. Som hjälp i kartläggningen av elevernas utveckling synliggör modellen grundmålen för olika trösklar som läs- och skrivinlärningen innehåller. Innanför pärmen finner man en personlig kod för digitala resurser på webben kopplade till boken, såsom kartläggningsscheman och svarsprotokoll.

Dyslexi – Från teori till praktik
Författare: Torleiv Høien & Ingvar Lundberg
Förlag: Natur & Kultur (2013, 2:a utgåvan), 336 sidor
Inom nordiska ”dyslexikretsar” är boken Dyslexi flitigt citerad och Høien och Lundberg är välkända namn, även om den sistnämnda dog år 2012. Denna andra utgåva är inte pinfärsk, men jag vill ändå lyfta fram den som en god grundbok för den som vill förstå dyslexins natur. Boken är forskningsbaserad och ger en grundlig förståelse för hur dyslexibegreppet har vuxit fram och förändrats med tiden. För verksamma speciallärare tror jag att kapitlet om pedagogiska åtgärder är av särskilt intresse. Övriga teman i boken som kan nämnas är till exempel rättskrivningssvårigheter, fonologi, läsförståelse, kartläggning och diagnostisering.

Text: Tanja Östman