Elevers läs- och skrivförmåga över tid
Anne-May Granqvist har intresserat sig för läsning och skrivning hos barn och ungdomar i Svenskfinland, vilket har resulterat i en licentiatavhandling i specialpedagogik vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, Vasa. Avhandlingens titel är: Elevers läs- och skrivförmåga över tid. En longitudinell kohortstudie av läsförståelse och stavning i årskurs 1–6 i en finlandssvensk skola.
Finländska ungdomar har hållit sig väl framme i internationella studier av läsförståelse. Ändå får vi läsa i pressen om svag läs- och skrivförmåga hos finländska ungdomar, speciellt hos pojkarna (Bäcksbacka, 2001; Ehrstedt, 2001; Ehrström, 2011; Rusk, 2000; Stenbäck, 2004) och om behov av mer specialundervisning (Brommels, 2008; FNB, 2001, 2011; Lindberg, 2008; Londén, 1999). En tilltagande oro för de finländska elevernas läsförståelse utrycks också vid analys av den senaste internationella PISA-studien. Resultatet har försämrats efter studien år 2000 (Kupari, Välijärvi, Andersson, Arffman, Nissinen, Puhakka & Vettenranta, 2013). Att de svaga resultatens andel ökar oroar också.
Forskning kring barns och ungdomars läsförståelse är omfattande, men däremot har få studier publicerats om förmågan att stava. Johansson (2004, 2005) uttrycker en oro över att tonåringars förmåga att stava försämrats över tid. Forskningen har genomgått en förändring från att se utvecklingen av läsning och skrivning ur ett kognitivt perspektiv, att knyta förmågan att läsa och skriva till elevens förutsättningar, till att se läsning och skrivning som sociala och diskursiva praktiker, ett sociokulturellt synsätt. Båda perspektiven är viktiga och kan komplettera varandra. Denna forskning utgår från det kognitiva synsättet, men ser det som synnerligen betydelsefullt med samverkan mellan arv och miljö för att kunna förklara svårigheter inom läs- och skrivområdet.
Gough & Tunmers (1986) enkla formel för läsning, L= A x F, bygger på att avkodning (A) och språkförståelse (F) samverkar och utgör viktiga grundstenar för att utveckla läsning. Då förmåga att läsa stöds av förmågan att stava och tvärtom, kan det vara viktigt att också undersöka stavningsförmågan. Conrad (2008) menar att då barn övar sig att läsa och att stava tydliggörs de ortografiska representationerna som används för både läsning och stavning. Men transfer från stavning till läsning är större än i motsatt riktning.
I licentiatavhandlingen har jag studerat elevers läsförståelse och stavning under en period på 12 år. Avsikten med avhandlingen var att få en uppfattning om utvecklingen för olika årskurser över tid vad det gäller medelprestationer men också för flickors, pojkars och svaga prestationer. En forskningsfråga gällde också i vilken utsträckning elever hade dubbelsvårigheter (läsförståelse och stavning) i olika årskurser. Kunskapsinhämtning överlag i skolan påverkas starkt av elevers förmåga att kunna läsa och skriva (Bangert-Drowns, Hurley & Wilkinson, 2004; Bohlmann & Pretorius, 2011; Bråten, 2008; Høien & Lundberg, 2013; Snow, Burns & Griffin, 1998). En insats för att förstärka läsning och skrivning i skolan kan göras på individ- eller gruppnivå, i en enskild klass/årskurs eller i hela skolan.
Studien är en fallstudie (gäller en enda skola) med longitudinell design och samtidigt en kohortstudie där kohorterna är grundade på årskurs och år. Studien bygger på kvantitativa data. Resultat från en undersökning av detta slag kan inte anses vara generaliserbara för skolorna i Svenskfinland.
Målgrupp: Samtliga elever i åk 1-6 i en svenskspråkig skola i Finland (skola med över 300 elever). 1037 deltagare testades 1-4 gånger i åk 1-6, 530 pojkar och 507 flickor.
Tid för undersökningen: I regel vartannat år från år 1997 till och med år 2009.
Mätinstrument: Standardiserade läs- och skrivtest i delområdena läsförståelse och stavning (Andersson & Bargen, 1972, Björkquist & Järpsten, 1975, 1976, Dahlquist 6 Järpsten, 1975, Psykologiförlaget, 1975, Rockberg & Johansson, 1994).
Statistiska analysmetoder: Tvåvägsvariansanalys ANOVA, med efterföljande post-hoc test, oberoende t-test med Bonferronikorrektion (IBM SPSS Statistics, 2012).
Resultat:
Både i nationella undersökningar och i de internationella PISA-undersökningarna av läsförståelse har det framkommit resultat som är till flickornas fördel. Den senaste PISA-undersökningen visar att könsskillnad i resultat gäller i samtliga deltagande länder och att skillnaden ökat sedan den första PISA-undersökningen år 2000 (Kupari m.fl. 2013). Skillnaden i flickors och pojkars resultat motsvarar ett skolår. Signifikanta skillnader mellan pojkars och flickors resultat förekommer i artikelns studie endast vissa år till flickornas fördel och oftare i stavning än i läsförståelse. När resultatet i läsförståelse uppvisar könsskillnader finns alltid sådana skillnader också i stavning. I åk 2 finns inga skillnader i resultat mellan könen i läsförståelse under något av åren och i åk 4 varken i läsförståelse eller i stavning.
För att undersöka förekomst av dubbelsvårigheter användes 25:e percentilen för att avgränsa de svaga resultaten. Isolerade läsförståelsesvårigheter var i regel vanligast. I åk 2 som enda årskurs, var en dubbelsvårighet vanligast och i åk 4 hade de flesta elever med svaga resultat isolerade svårigheter i stavning.
För övrigt gjordes en indelning av mycket svaga resultat vid 10:e percentilen och svaga resultat vid 25:e percentilen. Andelen svaga resultat varierade över tid och någon särskild trend gick inte att utläsa. Men de svaga resultaten i åk 2 i läsförståelse hade minskat över tid speciellt för pojkarna (figur 2). Även i läsförståelse i åk 6 har de svaga resultaten (25:e percentilen) minskat och speciellt pojkarnas andel av de mycket svaga resultaten (10:e percentilen) hade minskat i åk 6.
I Svenskfinland har rikssvenska läs- och skrivtest använts i brist på finlandssvenska sådana. På senare tid har glädjande nog även finlandssvenska test utarbetats eller test normerats för den finlandssvenska skolan av Vasa Specialpedagogiska Center (Risberg, 2013; Risberg & Kronberg, 2008; Risberg, Kronberg & Staffans, 2013; Staffans, Risberg & Kronberg, 2010; 2013a, 2013b). Många speciallärare gör screeningtest varje år och avhandlingen vill visa på hur resultat av dessa test kan användas för att ge en vidare bild av resultat i läsning och skrivning. Avhandlingen visar på resultat för en hel skola och för varje årskurs separat över tid. Med ytterligare databearbetning skulle också utvecklingen för enskilda elever kunna studeras i ett längre perspektiv.
Undersökningen kunde även ha kompletterats med test i ordavkodning för att få en bild av hur ordavkodningen och läsförståelsen förhåller sig till varandra. Jacobsons (2013) longitudinella studie av ordavkodning tyder på att tillväxttakten av ordavkodning ökar successivt från åk 2 fram till åk 9 för att sedan avta. Eftersom ordavkodningen inte har förändrats under de 20 år Jacobsons undersökning pågick (åk 2) så förklaras en försämrad läsning i utvecklingen av förståelsen av texter. En konsekvens av detta kunde då vara att i skolans undervisning fokusera på t.ex. omvärldskunskap, metakognitiva strategier och läsförståelsestrategier för att stärka läsningen.
Möjligen kan skolans satsning på läsprojekt och specialundervisning i de lägre klasserna och förskolans insatser för att stödja språkutvecklingen ha bidragit till att resultaten i artikelns studie inte försämrats över tid. De första viktiga åren i skolan påverkar fortsättningen av skolgången. Finland har uppmärksammats för sina låga andelar svaga resultat i internationella läsundersökningar och en fungerande specialundervisning har haft sin del i detta (Ström, 2013). Skolans lärartjänster har dessutom till största delen varit besatta av behöriga lärare, många med åratal av erfarenhet och flera klasslärare har även haft speciallärarkompetens. Goda elevresultat har i Hatties metastudie (2009) visat sig ha högre samband med lärares skicklighet än t.ex. fina lokaler, nya läroplaner eller mindre elevgrupper. Länder som har förbättrat sitt resultat i den senaste PISA-undersökningen (OECD 2013) har också satsat på utbildning för skolans personal.
Många skolor stöder elevers läsning och skrivning på ett förtjänstfullt sätt, men trots detta står den svenskspråkiga skolan i Finland inför större utmaningar vid jämförelse med den finskspråkiga. Detta beskrivs av Harju-Luukainen och Hellgren (2013) så här:
Mot bakgrund av de internationella och nationella utvärderingarna, står den svenskspråkiga skolan i Finland inför både utmaningar och möjligheter. I framtiden finns det ett klart behov i de svenskspråkiga skolorna att stöda elevers läsförmåga på ett mångsidigare och mer målmedvetet sätt än tidigare. Utöver detta finns det ett klart behov av att satsa på specialundervisning och nå de elever som ligger i en riskzon i ett så tidigt skede som möjligt. (Harju-Luukainen & Hellgren 2013, s. 246)
Mångsidighet och målmedvetenhet behövs för att förstärka elevers förmåga i läsning och skrivning och speciallärarna kan bidra bl.a. genom sina regelbundet återkommande screeningundersökningar, vilka kan ge en god grund inför dessa satsningar.
Avhandlingen i fulltext: https://www.doria.fi/handle/10024/94550
Opponent vid ”licputationen” den 25 oktober 2013 i Vasa var professor Monica Reichenberg, Göteborgs universitet. Hennes utlåtande över avhandlingen kan läsas i nr 1– 2014 av tidningen Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter[1]. (www.dyslexiforeningen.se) (Keltainen 1 on poistettava!)
Text: Ann-May Granqvist. Skribenten utbildade sig till lågstadielärare i Falun, Sverige och till speciallärare vid Åbo Akademi, Vasa. Hon är numera pensionerad från en speciallärartjänst i Raseborg där hon verkat i nästan 20 år. E-post: angranqv@abo.fi
Referenser
Andersson, B. & Bargen, I. (1972). Vårtestet. 1 : Läs- och skrivprov för årskurs 1 (2. uppl.). Hägersten: Psykologiförlaget
Bangert-Drowns, R., Hurley, M.M. & Wilkinson, B. (2004). The Effects of School-Based Writing-to-Learn Interventions on Academic Achievement: A Meta-Analysis. Review of educational research, 74(1), 29–58.
Björkquist, L-M. & Järpsten, B. (1975). Manual till diagnostiska läs- och skrivprov för årskurs 2 (3. uppl.). Stockholm: Psykologiförlaget.
Björkquist, L-M. & Järpsten, B. (1976). Manual till diagnostiska Läs- och Skrivprov för årskurs 3 (2. uppl.). Stockholm: Psykologiförlaget.
Bohlmann, C. & Pretorius, E. (2011). Relationships between mathematics and literacy: Exploring some underlying factors. Pythagoras, 67, 42–55.
Brommels, M. (2008). Alla med på sin fason. Finlands Kommuntidning, 7, s 24. Hämtad 26 april 2013, från http://www.fikt.fi/arkiv/2008/7-2008
Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I: I. Bråten, (red). & U. Jacobsson, Läsförståelse i teori och praktik (s. 11–16). Lund: Studentlitteratur.
Bäcksbacka, M-B. (2001, 6.februari). Modersmål i trångmål. Västra Nyland, s. 3.
Conrad, N. J. (2008). From reading to spelling and spelling to reading: Transfer goes both ways. Journal of Educational Psychology, 100(4), 869–878.
Dahlquist, A. & Järpsten, B. (1975). Manual till diagnostiska läs- och skrivprov för årskurs 1 (2. uppl.). Stockholm: Psykologiförlaget.
Ehrstedt, E. (18 oktober 2001). Svenska med spets. Läraren, s. 6.
Ehrström, P. (22 maj 2011). Den finlandssvenska skolans kris? Vasabladet, s. 1.
FNB (30 januari 2001). En fjärdedel av de yngsta eleverna behöver stöd. Västra Nyland, s. 10.
FNB (14 augusti 2011). Fler pojkar behöver specialundervisning Vasabladet. Hämtad 15 augusti 2011, från www.vasabladet.fi
Gough, P.B. & Tunmer, W.E (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial & Special Education, 7(1), 6–10.
Harju-Luukainen, H. & Hellgren, J. (2013).Kansainvöliset ja kansalliset arvioinnit nostavat esiin kehittämisen kohteita ruotsinkielisessa peruskoulussa. I: L.Tainio & H. Harju-Luukainen (red.). Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi/ Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden. Kasvatusalan tutkimuksia 62.s. 245-270. Helsingfors: Suomen kasvatustieteellinen seura
Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Abingdon: Routledge.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. (2.uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
IBM SPSS Statistics (2012). Statistic package for the social science. Version 21. Chicago: SPSS.Inc.
Jacobson, C. (2013). Kedjor från Växjö. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1, 10–14.
Johansson, M-G. (2004). LS. Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Johansson, M-G. (2005). Oro över att tonåringar blir allt sämre på att läsa och stava. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1, 8–11.
Kupari, P., Välijärvi, J., Andersson, L., Arffman, I., Nissinen, K., Puhakka, E. & Vettenranta, J. (2013). PISA12. Ensituloksia. Opetus- ja kultuurimimisteriön julkaisuja 20.Helsingfors: Undervisnings- och kulturministeriet. Hämtad 19 januari 2014, från
http://www.minedu.fi/OPM/Julkaisut/2013/PISA12.html
Lindberg, C. (9 augusti 2008). Specialundervisningen i fokus. Västra Nyland, s.2.
Londén, B. (24 september 1999). Behovet av extra hjälp i skolan är större än vi tror. Västra Nyland, s. 6.
OECD (2013). PISA 2012. Results in focus. Hämtad 19 januari 2014, från
http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa-2012-results-overview.pdf
Psykologiförlaget. (1975). Instruktion för diagnostiska läs- och skrivprov vid Lärarhögskolan i Stockholm (3. uppl.). Stockholm: Psykologiförlaget
Risberg, A-K. (2013). Finlandssvensk normering av Läskedjor™ (Jacobson, C. 2001) i årskurserna 2 och 5. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Risberg, A-K. & Kronberg, N. (2008). Normsupplement. Finlandssvensk normering av LS klassdiagnoser (Johansson, M-G. 2004) för årskurs 7 och 9. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Risberg, A-K., Kronberg, N. & Staffans, K. (2013). Frida och djuren – kartläggning av läsförståelse i åk 2. Vasa: Lärum
Rockberg, S. & Johansson, M-G. (1994). Stavning M. Östersund: Läspedagogiskt Centrum.
Rusk, C-E. (2000). Läsningen går stadigt bakåt. Läraren 23.3, s. 3.
Snow, C., Burns,S. & Griffin, S. (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington DC: National Academy Press.
Staffans, K., Risberg, A-K. & Kronberg, N. (2010). Ida & Filip – kartläggning av läsförståelse i årskurs 5. Vasa: Lärum
Staffans, K., Risberg, A-K. & Kronberg, N. (2013a). KSS diktamen 2. Vasa: Lärum
Staffans, K., Risberg, A-K. & Kronberg, N. (2013b). KSS diktamen 5. Vasa: Lärum
Stenbäck, H. (4 september, 2004). Risk att flickor och pojkar blir mer ojämlika i skolan. Vasabladet, s. 5.
Ström, K. (2013). Specialpedagogiska insatser ger goda läsare – ett finländskt perspektiv. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 1, 15–17.
