Projektet ILS – InLärning och Stöd i finlandssvenska skolor har pågått sedan 2015 och avslutas nästa år. Projektet har två målsättningar, dels att följa upp läs- och skrivutvecklingen för en elevgrupp från årskurs 1 till årskurs 9, dels att utveckla och normera material för kartläggning av läs- och skrivfärdigheter. Bidrag från Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner har gjort det här arbetet möjligt.

Även om det länge funnits material från Sverige är det ur elevernas perspektiv mera rättvist att deras resultat i läs- och skrivkartläggningar blir jämförda med resultat från finlandssvenska elever. Trots att det svenska språket är gemensamt, finns det ändå olikheter gällande skolkontext, läroplan och kultur. 

Redan år 2019 utkom det första materialet ILS – Individuell Läsning och Skrivning åk 1, 2, 3 och 5 (Risberg m.fl., 2019). Syftet med materialet är att kartlägga alla elevers läs- och skrivfärdigheter för att kunna identifiera risk för läs- och skrivsvårigheter och även att följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Uppföljningen av läs- och skrivfärdigheterna ger samtidigt möjlighet att utvärdera effekten av eventuella stödinsatser som eleven fått.

Möjligheten att systematiskt följa upp elevernas läs- och skrivfärdigheter har varit en central utgångspunkt i utvecklingen av kartläggningsmaterialen. Av den anledningen finns det uppgifter som är exakt likadana för alla årskurser (s.k. uppföljningsuppgifter), med vilka man kan följa elevernas utveckling från år till år med normer för respektive årskurs. Dessutom finns det uppgifter som är specifikt riktade till en viss årskurs. 

ILS för åk 1, 2, 3 och 5 är ett snabbt administrerat material. För kartläggning på våren (april) i alla årskurser ingår endast två gruppuppgifter, där den ena är tidsbegränsad och mäter läsflyt (inte läsförståelse) och den andra mäter rättstavning. De individuella läsuppgifterna (ord, pseudoord och text) är också tidsbegränsade och går snabbt att genomföra, samtidigt som de ger en detaljerad bild av elevens läsfärdighet. Ytterligare ingår ett antal uppgifter som vi utvecklade särskilt med tanke på nybörjarna i årskurs ett. De uppgifterna genomförs vid skolstarten och då mäts fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap, läsfärdighet och rättstavning.

I början av det här året utkommer ett kartläggningsmaterial för elever i årskurserna 7 och 9, ILS – Individuell Läsning och Skrivning för åk 7 och 9 (Risberg m.fl., 2026). Uppgifterna i materialet baserar sig på de uppgifter som finns i ILS-materialet för elever i de lägre årskurserna. Materialet för årskurserna 7 och 9 innehåller i stort sett samma uppgifter (Läsa meningar, Skriva ord, Läsa ord, Läsa pseudoord, Läsa text) för båda årskurserna, med några undantag. Det finns separata individuella Läsa text-uppgifter för respektive årskurs, dessutom ingår också Läsa text–uppföljning från materialet för årskurserna 1 till 5. Det beror på att vi eftersträvade att ha med texter vars svårighetsgrad är mera lämplig för elever i de högre årskurserna. Därtill har materialet kompletterats med uppgifter som kartlägger läsförståelse i de högre årskurserna. Kartläggningen av läsförståelse i årskurs 7 är i tryckt format, medan den i årskurs 9 är i digitalt format och utgör en separat helhet (ILS – Läsförståelse för unga vuxna). Arbetet med läsförståelseuppgifterna är tidsbegränsat till 35 minuter i båda årskurserna. Texterna som ingår i läsförståelsematerialen är skrivna specifikt för de här materialen och täcker olika genrer, bland annat tidningsartiklar, faktatexter och noveller.  

ILS-materialet är normerat på hösten i årskurs 7 och i april i årskurs 9. Materialet för båda årskurserna följer i övrigt upplägget med att det ska ge möjlighet att identifiera elever i risk för läs- och skrivsvårigheter samt till att följa upp elevernas läs- och skrivfärdigheter under hela den grundläggande utbildningen. För elever i årskurs 8 finns inga normer. Om man önskar kartlägga elever i den årskursen går det bra, genom att då med försiktighet jämföra med normerna för endera årskurs 7 eller 9. Även om läs- och skrivutvecklingen sker snabbast i de lägre årskurserna visar våra normeringsresultat att det sker en tydlig utveckling av läs- och skrivfärdigheten även mellan årskurs 7 och 9. Det innebär att det är viktigt att kontinuerligt kartlägga läs- och skrivfärdigheten även i de högre årskurserna. 

När vi inledde vårt utvecklingsarbete av ILS-materialet framkom önskemål från fältet om att materialen skulle vara digitala. Det krävde sådana ekonomiska resurser som vi inte hade då. Tack vare finansiering från Utbildningsstyrelsens understöd för produktion av läromedel på svenska, kunde vi genomföra ett projekt där vi gjorde gruppuppgifterna Läsa meningar och Skriva ord tillgängliga i digitalt format för alla årskurser i den grundläggande utbildningen. Dessutom lade vi till uppgifter som kartlägger räkneflyt. Addition och subtraktion finns för årskurserna 1–4 och för årskurserna 5–9 ingår även multiplikation och division. I april 2025 genomförde vi en omfattande datainsamling runtom i finlandssvenska skolor där totalt 4820 elever deltog. Arbetet resulterade i materialet ILS-digi 1–9 som också utkommer i början av år 2026. 

Under hösten 2026 utkommer även materialet NAPP-tidig kartläggning av förutsättningar för inlärning (Kronberg m.fl., 2026) för 5-åringar och förskolebarn. Vi insåg tidigt under ILS-projektets gång att det vore viktigt att redan före skolstarten förebygga risker för svårigheter i läs- och skrivutvecklingen. Det här förutsätter att man inom småbarnspedagogiken har tillgång till ett välutvecklat, standardiserat och lättadministrerat kartläggningsinstrument för ändamålet. Syftet med NAPP-materialet är därför att kartlägga de centrala läsförberedande färdigheterna. Forskning visar att dessa är hörförståelse, begreppsförståelse, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap och snabb seriell benämning. Kartläggningsuppgifterna genomförs individuellt med barnen under två tillfällen på ca 15 minuter. Läraren har tillgång till en digital plattform där resultaten kan registreras. Det här möjliggör automatisk rättning och tillgång till sammanställningar av både barnets och gruppens resultat.

Kartläggningsuppgifterna för femåringarna är normerade i oktober och för förskolebarnen i november. Kartläggningsresultaten kan användas som grund för eventuell uppföljning av stödbehov, planering av individuellt stöd för barnen eller åtgärder i grupp samt vid planeringen av övergången mellan förskola och grundläggande utbildning.

Om man önskar bekanta sig mera med de nya materialen välkomnar vi intresserade att delta i våra kostnadsfria infotimmar som vi håller under våren och hösten (läs mera på https://koju.nmi.fi eller följ NMI koulutus på Facebook och Instagram).

Text & bild Ann-Katrine Risberg, Nea Kronberg & Pia Vataja