I söndagens paneldiskussion under studiedagarna i S:t Michel svarade undervisningsråden Merja Mannerkoski (UKM) och Jukka Vetoniemi (UBS) samt specialsakkunniga Sari Jokinen (OAJ) på frågor från publiken, både sådana som skickats in i förväg och sådana som ställdes under tillfället, om reformen av stödet för lärande.

Som ny information framkom att det sammanlagda antalet nya beslut om elevspecifika stödåtgärder och tidigare gällande beslut om särskilt stöd motsvarar det tidigare antalet beslut om särskilt stöd. Enligt undervisningsrådet Mannerkoski vid UKM ser det alltså just nu ut som att en stor del av de elever som tidigare fått intensifierat stöd har hamnat utanför de elevspecifika stödåtgärderna, till skillnad från vad som uppskattades när lagen bereddes. En extrem optimist skulle kunna tolka detta som att de gruppspecifika stödformerna genast har haft effekt och att behovet av mer omfattande stöd inte är lika stort. Att hitta en optimistisk speciallärare kan dock vara ovanligt svårt detta läsår.

I experternas svar betonades att goda pedagogiska arbetssätt, till exempel delningar eller samarbetsklassverksamhet mellan klasslärare och specialklasslärare, inte behöver avvecklas på grund av den nya lagen och läroplanen. Det centrala är att komma ihåg att elever i samarbetsklasser dessutom har rätt till gruppspecifika stödformer. De nya gruppspecifika stödformerna kompletterar det tidigare stödet och innebär alltid en extra lärarresurs i klassen. Inte heller specialklasser ska avskaffas till följd av reformen. Tvärtom, om det i en skola eller kommun inte finns tillräckligt med platser i specialklasser i förhållande till behovet,
bör fler inrättas.

I kommunerna tillämpas många olika egna tolkningar av lagen och läroplanen.

Satsningar på nya gruppspecifika stödformer får alltså inte försämra det stöd som tidigare getts, eftersom lagen kräver att utbildningsanordnare avsätter resurser för både

1. undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande (t.ex. delningar),
2. förverkligande av gruppspecifika stödformer och
3. elevspecifika stödåtgärder.

Under diskussionen med publiken ifrågasattes nyttan av samundervisning, och det lyftes fram en beskrivning som speciallärare själva tagit upp: att ”vi är dyra handledare”.  För att komplettera den tidigare forskning om samundervisning som använts som bakgrundsmaterial till lagen har Uleåborgs universitet och OAJ tagit sig an temat och inlett en studie där man utreder lärares motivation och erfarenheter av samundervisning och genomförandet av stöd för lärande. En länk till enkäten kopplad till studien finns i förbundets sociala medier. Låt oss alltså hålla optimismens låga vid liv och delta i arbetet med att bygga nya fungerande arbetssätt!

I de frågor som skickades in i förväg betonades starkt samma sak som framkom i vår medlemsenkät i november: i kommunerna tillämpas många olika egna tolkningar av lagen och läroplanen. Paneldeltagarna från ministeriet, Utbildningsstyrelsen och OAJ förband sig i slutet av panelen att tillsammans stärka anvisningarna till kommunerna, så att felaktiga lokala tolkningar som strider mot barnets bästa kan rättas till!

Miia Immonen puheenjohtaja, ordförande

översättning Emma Pohjavirta