Historia och framtid

Historia och framtid

Finlands specialpedagogiska förbund Fsf. rf är i första hand en pedagogisk organisation, men ibland får vi även ta ställning till frågor som gäller intressebevakning. Speciallärarnas arbetsbild och uppgifter har redan flera år förändrats snabbare än lönerna. 

Till kännedom det ställningstagande som förbundet gjorde för 10 år sedan. Utifrån detta har vi kommit fram till ett nytt ställningstagande inför följande avtalsperiod.

OAJ:s Tjänste- och kollektivavtalsförhandling 2010:

“Finlands specialpedagogiska förbunds viktigaste förhandlingsmål under nästa avtalsperiod är den lagförändring som träder i kraft 1.1.2011. 

  1. Lagförändringen ökar deltidsspeciallärarens sakkunskap i skolorna. Speciallärarens resurs som en garanti för ett tidigt och tillräckligt stöd för eleven borde vara minst 0,1 årsveckotimme/elev. Utgående från detta skall behovet av mängden speciallärare i skolorna garanteras. Detta skall även garantera att elever som omfattas av grundskolelagens § 17, som behöver specialundervisning, har rätt till speciallärarresurs även i smågruppsundervisning.
  2. Speciallärarens arbete går i huvudsak ut på att kartlägga behovet av stöd, organisera mångprofessionellt samarbete, konsultera, delta i elevvårdsmöten och skriva individuella planer. Arbetsbilden förändras och är till sin natur mera som elevhandledarens.  Speciallärarens lön och arbetstid borde förändras för att kunna svara på de behov som finns idag, likt den modell som elevhandledaren redan har.
  3. Ett gemensamt arbetstids- och lönesystem för gymnasiets speciallärare borde förtydligas.”

”Speciallärarnas arbetsbild och uppgifter har redan flera år förändrats snabbare än lönerna.”

Det ställningstagande som OAJ och Fsf.rf gjorde 2011 handlade i stort om special-lärarens lönesättning:

“Arbetet har utvecklats till att bli mera komplicerat enligt de principer som grundskolelagen och läroplanen dikterar. Förutom undervisning skall specialläraren vara delaktig i skolans vardag på ett mångsidigt sätt. Konsultation, elevvårdsarbete, pedagogiska dokument, men också samarbeta med eleverna och deras vårdnadshavare. I takt med att saker förnyas behövs speciallärarens sakkunskap i olika frågor. Tre samplaneringstimmar i veckan täcker inte det jobb som specialläraren gör utanför undervisningsskyldigheten.  Fsf.rf har föreslagit att OAJ tar ställning till speciallärarens lönesättning så att den motsvarar det arbete som idag hör till speciallärarens verkliga arbetsbild.” Och nu till det nya ställningstagandet.

2020 riktat till arbetsgruppen ”Rätten att lära sig” som grund.

“Speciallärare som yrkesbenämning

Lagen och speciallärarens behörighetsbeskrivning förverkligas inte i dag i skolans vardag. Problemet är inte det att inte en ämneslärare med speciallärarstudier skulle ha tillräcklig kunskap i att ge specialundervisning, liksom undervisa elever inom särskilt stöd. Problemet är formuleringen som säger att endast behörighet som specialklasslärare ger behörighet att undervisa elever inom särskilt stöd. Därför önskar vi att arbetsgruppen skulle ändra formuleringen så att både speciallärar- och specialklasslärarexamen skulle ge behörighet för all specialundervisning, och yrkesbenämningen för båda behörigheterna skulle vara speciallärare med en undervisningsskyldighet på 22 h. Vi betonar elevens rätt till stöd. Stödet är inte beroende av yrkesbenämningen. Behöver eleven undervisas i smågrupp skall hen ha rätt till det.”

“En enhetlig utbildning för speciallärare

De nuvarande utbildningsmöjligheterna har gjort så att en brokig skara speciallärare utexamineras från olika universitet. Innehållet i studierna varierar, och kunnandet bland dem som blir speciallärare likaså.  Målet är att utbildningsanordnarna skulle ha samma innehåll i studierna för att garantera samma kunnande.”

I oktober 2021 får Finlands specialpedagogiska förbund r.f komma med förändringsförslag. De tidigare förslagen 2010 och 2011 har gjorts för de skolor där speciallärarstuderande gör sin praktik. Vi är ute i ett viktigt ärende, vart vill vi komma? 

Nu är det dags att fråga våra medlemmar. Vår styrelse har grundat en arbetsgrupp för detta ändamål, med Ulla Netsäinen, Fsf.rf:s viceordförande som ordförande. Denna höst lönar det sig att delta i de lokala medlemsföreningarnas verksamhet och över huvud taget vara aktiv. Hur ser vår arbetsbild ut år 2030?

Päivi Peltola,
föreningens ordförande

Anne Grönqvist svensk översättning