Varför behövs en Flex-klass?

Varför behövs en Flex-klass?

Sedan 2012 har det funnits en Flex-klass i Esbo. Verksamheten riktar sig till elever som riskerar skolavbrott, vars skolgång är problematisk eller för vilka den traditionella undervisningen inte passar. 

Målet med flexibel grundläggande utbildning är att förstärka elevens studiemotivation och eget ansvar för sin skolgång, att få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samt verktyg för fortsatta studier. Flex-klassen är en möjlighet att gå igenom grundskolans sista år på ett mer praktiskt och konkret sätt. Den flexibla grundläggande utbildningen är riktad till elever i årskurserna 7–9. I och med att vi samlar elever från tre olika grundskolor i Esbo har vi alltid fått gruppen fylld med elever från årskurs 9. Det är väldigt viktigt att beslutet att ansökan om en plats i Flex-klassen kommer från eleven själv. Gruppen är inte stor, bara 10 elever. Med denna gruppstorlek garanterar vi att alla elever får den hjälp de behöver. 

I Flex-klassen i Mattliden jobbar två vuxna, dvs. en specialklasslärare och en handledare. Specialklassläraren har hand om undervisningen i samtliga ämnen samt utvärderingen. Tanken är att alla elever följer den allmänna läroplanen, men i vissa undantagsfall kan elever inom särskilt stöd få en plats i gruppen. De elever som får en plats i Flex-klassen har alla samma tillvalsämnen. Eleverna har ett eget hemklassrum där all undervisning äger rum. I huvudsak finns det inte andra ämneslärare inblandade i Flex-elevers undervisning.

Vårt huvudsakliga mål är att eleverna är i skolan varje dag.

Den främsta uppgiften för handledaren i Flex-klassen är att stöda elevernas personliga utveckling. Eleverna som blivit antagna till Flex-klassen har olika utmaningar, som gjort att skolgången inte fungerat på bästa sätt. Det kan handla om allt från skoltrötthet och konflikter med vuxna i skolan, till missbruk och mental ohälsa. Handledarens roll är att stöda eleven i skolvardagen samt att försöka lösa utmaningar tillsammans med eleven och familjen. Handledaren ansvarar också för elevernas Prao-perioder. Förutom detta är efterhandledning, dvs. uppföljning av elever som gått ut Flex-klassen, en viktig del av handledarens uppgifter. 

I Flex-klassen har vi tydliga strukturer och regler, men eftersom vi får nya elever varje år förändras också klassens koncept utgående från elevunderlaget. Vi bygger upp undervisningen och strukturerna för verksamheten på basen av de elever vi för tillfället har. Vårt huvudsakliga mål är att eleverna är i skolan varje dag, för då har vi möjlighet att hjälpa och stöda dem både vad gäller inlärning och personlig utveckling. 

Själva undervisningen följer den allmänna läroplanen. Diskussioner, grupp- och pararbeten och studiebesök av olika slag hör till elevernas vardag. Undervisningen är uppbyggd så att ämnen behandlas intensivt och i större helheter åt gången under en viss period.

I grunderna för den Flexibla grundläggande utbildningen står det att en tredjedel av undervisningen ska ske på arbetslivsorienteringar (Prao) eller utanför det traditionella klassrummet. I Esbo har Flex-eleverna fyra praoperioder. En praoperiod består av 5–6 veckor. Under dessa veckor är eleverna i skolan måndag, tisdag och onsdag medan torsdag och fredag är Praodagar. 

En Praoperiod består således av ungefär tio arbetsdagar. Under ett läsår blir det totala antalet dagar på Prao 40–50. Under de här dagarna får eleverna en insikt i olika branscher och yrken och de lär sig en del om vad det innebär att jobba. Kunskaper som de har nytta av i framtiden. För en del elever är Praon också betydelsefull för att de ska kunna fatta ett beslut om vart de ska söka för vidare studier efter grundskolan.  

Vi börjar alltid året med en utfärd med övernattning.

I början av skolåret sätter vi mycket tid på att bygga upp klassgemenskapen. Vi börjar alltid året med en utfärd med övernattning då vi lär känna varandra och skapar grunden för en fungerande gruppdynamik. Eftersom våra elever kommer från flera olika skolor och kommer att tillbringa ett helt skolår tillsammans är det viktigt att satsa på detta. När eleverna känner sig trygga i gruppen har de också möjlighet att stöda varandra på ett positivt sätt. 

Varför är en grupp som den här skapad? Varför behöver en del elever ett annorlunda sätt att studera?  Enligt våra personliga observationer känner allt flera elever att de inte når upp till de förväntningar skolan ställer på dem. Det här tar sig uttryck i bland annat bristande motivation, konflikter i skolan, självskadebeteende, ångest, frånvaro och missbruk. Självklart finns det elever som klarar av pressen och njuter av utmaningar, men sedan finns det de elever som bara inte fixar det. För dem är Flex-klassen en räddning. Oftast, då vi talar om elever som inte klarar sig så bra i skolan, är det något annat än inlärningssvårigheter som skapar utmaningar. I och med att vi jobbar mycket intensivt tillsammans har vi möjlighet att gå på djupet med elevens utmaningar. Vi försöker också upprätthålla en nära kontakt och skapa ett samarbete med andra instanser som är aktuella för ungdomens välmående och skolgång.

SKRIBENTERNA Jesse Martelius jobbar som specialklasslärare i Flex-klassen och Susanna Jürgens som handledare i Flex-klassen

Behovet av ett nätverk?
I Esbo är vi den enda Flex-klassen på svenska. Från och med 2017 har vi haft ett nätverk med olika Flex-aktörer runtom i Svenskfinland. Nätverket sparkades igång av Sofia Fröman från Pargas. Nätverket har utgjort en fin möjlighet för oss som jobbar med liknande utmaningar att reflektera över vår vardag och få stöd av varandra.