Träning, självreglering och uppmärksamhet

Träning, självreglering och uppmärksamhet

Vår förmåga till självreglering gör det möjligt för oss att handla självständigt, men också att anpassa oss till de krav som omgivningen ställer. I Borgå har elever fått ta del av programmet Fokus i smågrupp av handledarna Mette och Mona.

Info:

  • Med självreglering avser man en individs förmåga att reglera sina tankar, känslor och beteende.
  • Inom projektet inlärning och stöd, ILS, har ett träningsprogram för barn med uppmärksamhets- och självregleringssvårigheter utarbetats
  • Träningsprogrammet är tänkt för lågstadiebarn i åldern 8–11 år (årskurserna 2–5) och utförs i smågrupp 
  • Interventionsstudien genomfördes åren 2015–2017 där 119 elever deltog 
  • Orginalets titel: Kummi 8 – MALTTI, Tarkkaavaisuuden ja toiminnanohjauksen ryhmäkuntoutus
  • Svensk översättning: Kummi 8 – FOKUS – Träningsprogram i smågrupp för 8–11-åriga barn med uppmärksamhetssvårigheter, Niilo Mäki institutet, nmi.fi, Inlärning och stöd, ILS

 

I Grännäs skola i Borgå har sex elever deltagit i Fokus programmet tillsammans med handledarna Mette Ingman och Mona Bergman. Under läsåret 2018–2019 har gruppen träffats tjugo gånger, á 75 minuter, vilket är det träningsprogram som handboken FOKUS erbjuder. Det är även möjligt att hålla flera träffar om det finns behov. Tilläggsmaterial går att ladda ner från Niilo Mäki institutets materialbank.

I Fokus övar eleverna på att strukturera sitt arbete genom att steg för steg planera, utföra och utvärdera uppgifter. De främsta målsättningarna med träningen i programmet är att eleverna skall förbättra sin förmåga att stanna upp i början av en uppgift för att rikta och upprätthålla uppmärksamheten, samt att främja exekutiva färdigheter i uppgiftsituationer.

Mot slutet av träningsprogrammet blir uppgifterna mer snarlika sådana som eleverna jobbar med i skolan för att underlätta att färdigheterna överförs till klassrummet. Under programmets gång övar barnen också på sociala färdigheter som att kunna vänta på sin tur och beakta andras känslor.

Det övergripande målet för träningsprogrammet är i första hand att främja barnens färdigheter att jobba med uppgifter i skolan. Att skapa upplevelser av att lyckas i uppgiftsituationer. Detta i sin tur stöder en positiv självbild vad gäller att lösa uppgifter och jobba med skolarbete. Det kan också vara nyckeln till att bryta en ond cirkel i växelverkan med andra i skolan och hemma. 

Under träningsprogrammet är det även möjligt att stödja barnens metakognitiva kunskaper och färdigheter, vilket i sin tur gör att barnen blir mera medvetna om sina egna arbetssätt. De får lära sig strategier och arbetsmodeller som underlättar uppgiftprestationer, som sedan kopplas till skoluppgifter. Arbetsmetoderna och strategierna överförs till skolan och till arbetet med läxorna.

Den fysiska miljö där gruppen utför träningsprogrammet skall vara lugn, ljus och neutralt inrett. Detta för att barnens uppmärksamhet skall bibehållas. Gruppledarnas egna attityder och vaksamhet påverkar träningsprocessen. Det är viktigt att ledarna är inspirerade och intresserade av uppgifterna, arbetssätten och barnen. En inspirerad vuxen som har rätt inställning till uppgifterna och uppmuntrar barnen kan erfara intensiva arbetspass och en grund för goda inlärningsupplevelser.

Ett centralt arbetsredskap i Fokus är modellinlärning. Detta innebär att den vuxne utför uppgiften och beskriver sina tankar och handlingar högt. Barnet utför sedan uppgiften enligt den vuxnas instruktioner. Barnet utför uppgiften och beskriver sina handlingar högt. Slutligen utför barnet uppgiften med stöd av inre tal. 

Samarbetet med barnens föräldrar och lärare är nödvändigt för att alla skall kunna stödja målsättningarna för barnet och använda sig av samma principer som träningsgruppen. Samarbetet med föräldrarna kan ske enskilt eller i föräldragrupper medan samarbetet med skolan handlar om att planera stödåtgärder tillsammans med barnets lärare och att följa upp hur åtgärderna fungerar. Då Fokus-grupperna i skolorna väljs är det viktigt att alla berörda parter känner sig motiverade. 

Grupperna leds av vuxna som har erfarenhet att jobba med barn, samt kunskap om uppmärksamhetssvårigheter. En psykolog, speciallärare, lärare, kurator eller sjukskötare kan fungera som gruppledare.

Träningsprogrammet är uppdelat i tre skeden:

Första skedet:

Träff 1–5: Träning i att rikta sin uppmärksamhet och att verbalisera

  • Titta
  •  Lyssna
  • Beskriva

Andra skedet:

Träff 6–8: Träning i att förlänga tankepausen

  • Förläng tankepausen: stanna upp innan uppgiften påbörjas STOP-skylt som hjälpmedel
  • Granska uppgiften: stanna upp i slutet av uppgiften STOP-skylt som hjälpmedel

Tredje skedet:

Träff 9–20: Träning i exekutiva färdigheter och strategier

  • Indelning av uppgifter i olika arbetsmoment
  • Barnen lär sig en modell för hur man utför en uppgif
  •  Övningar i sociala färdigheter med hjälp av exekutiva färdigheter och strategier
  • Övningar i gruppfärdigheter

Under träningsprogrammets gång har barnen möjlighet att ”förtjäna” märken. Det innebär att man ger belöningar då barnen jobbar eller gör enligt anvisningarna. Handlingar skall förstärkas genom belöningar. Barnen kan inte förlora en belöning de fått och den skall inte användas som en bestraffning. Om ett barn jobbat i enlighet med belöningsprinciperna får barnet alltid en belöning, oavsett om hen annars på något sätt brutit mot reglerna. Det är viktigt att gruppledaren håller fast vid belöningskriterierna och att barnen på förhand vet vilka kriterierna för belöningen är. 

Mera om belöningssystemet i Kummi 8.

I Kummi 8 finns det tydliga upplägg för träningsprogrammet. En relevant poäng är att varje träff är utarbetad enligt samma struktur vilket gör det lättare för barnen att aktivera sig på lämplig nivå.

Vid första träffen presenterar sig gruppen för varandra och sätter upp gemensamma regler och överenskommelser. Det är även viktigt att barnen blir införstådda med vad en uppmärksamhetsstörning är, liksom också syftet med gruppträffarna. Reglerna som görs upp skall vara enkla och relativt få som till exempel:

  • Jag ger arbetsro åt andra
  • Jag sitter på min plats
  • Jag söndrar inte andras arbetsmaterial

Målet är att främja barnens färdigheter att jobba med skoluppgifter.

I början av varje gruppträff har man en kort genomgång av veckan som gått. Tanken är att barnen skall lära sig att dela med sig av sina tankar och erfarenheter. Att få komma till tals och bli hörda och känna att det man berättar är viktigt. I Kummi 8 kan man läsa mera om träningsprogrammet, där tydliga strukturer för träffarna finns givna. Även teoretiska förklaringsmodeller till uppmärksamhetsstörning uppmärksammas i Kummi 8, vilka i sin tur kopplas till olika stödåtgärder.

Under läsårets gång har jag tagit mig friheten att fråga av eleverna som deltagit i träningsprogrammet om vad det har lärt sig. Jag har kunnat konstatera att det inte är så lätt att lägga ord på känslor eller handlingar som direkt är kopplade till det egna sättet att fungera, eller att interagera i en grupp. Då jag frågat vad som varit det bästa i träningsprogrammet är det givetvis att äta tillsammans. I Grännäs skola har skolpsykolog Mette och kurator Mona oftast haft träningsprogrammet direkt på morgonen. Fokus-gruppen har börjat morgonen med ett gemensamt morgonmål.

Målsättningen med den sista träffen är att få ett bra avslut på gruppen. Gruppmedlemmarna ges möjlighet att blicka tillbaka och komma ihåg gruppens historia. Gruppledarna kan ge barnen återkoppling på deras framsteg och hur de har nått sina mål. 

Det är bra att fokusera på positiv återkoppling och samtidigt komma ihåg att en del av träningsprogrammets effekter kan framkomma först efter att gruppen avslutats. Barnen skall även själv få ge en återkoppling på gruppen och vad de lärt sig. Diskutera gruppens ursprungliga uppdrag: ”I Fokus-gruppen tränar vi oss på att vara uppmärksamma och koncentrera oss på att göra uppgifter”. Träningsprogrammet avslutas med en fest som barnen fått planera.

I diskussioner med skolpsykolog Mette Ingman och kurator Mona Bergman framkom det att träningsgrupperna kan vara väldigt olika, vilket kan vara utmanande för gruppledarna.

Skribentens egna tankar

Som speciallärare har jag upplevt träningsprogrammet som ett fint stöd till det egna arbetet som inte alltid räcker till för denna typ av träning inom ramarna för undervisningsskyldigheten. Alla yrkesgrupper i ett mångprofessionellt team stöder barnen i deras skolvardag på ett mångsidigt sätt. En uppmärksamhetsstörning är inte alltid kopplad till specifika inlärningssvårigheter som är direkt synliga i speciallärarens arbete. Men en uppmärksamhetsstörning kan leda till en inlärningssvårighet om inte barnen får lära sig strategier och metoder som är direkt kopplade till skolvardagen. Jag har mött barn som saknat tron på sig själv och en självkänsla som är i botten då det egna misslyckandet har varit så starkt under skolgången. Tack till forskningsgruppen som utarbetat träningsprogrammet.

Speciallärare Anne Grönqvist
Ordförande i Svenskfinlands specialpedagogiska förening