Höstdag med temat högkänslighet

Höstdag med temat högkänslighet

Det ytterst aktuella och viktiga temat högkänsliga elever i skolan samlade en grupp intresserade och engagerade deltagare till Ssf:s Höstdagen, i Svenska Klubbens lokal i Tammerfors.

lsningar från Svenskfinlands specialpedagogiska förenings (Ssf) höstdag och årsmöte den 6.10.2018! Efter morgonens årsmöte inledde vår styrelsemedlem Mia Nylund dagens tema med att berätta om sina erfarenheter som mamma till ett högkänsligt barn (ta del av Mias berättelse i en annan artikel!).

Till årets speciallärare 2018 valdes Pia Vataja, speciallärare i Svenska samskolan i Tammerfors. Vi önskar Pia lycka till i det fortsatta arbetet och ser fram emot att få läsa om hennes verksamhet senare i Erityiskasvatus.

Sensitiv pedagogik

Efter Mias känslo- och tankeväckande inledning hade vi äran att få lyssna på Hannu Sirkkilä, YTT-vuxenutbildare och viceordförande i HSP/ Suomen Erityisherkät r.y. Hannu bjöd oss på ett gediget informationspaket om vad högkänslighet innebär i teorin och i praktiken. Han aktiverade oss ytterligare på eftermiddagen med en workshop eller sk. learning café med målsättningen att rikta våra tankar mot en mer sensitiv pedagogik. Hannus utmaning till oss var att hitta metoder/pedagogiska lösningar till hur vi kan bli bättre på att upptäcka, stöda, handleda och underlätta vardagen för elever som är högkänsliga.

Vad är då högkänslighet? Hannu gav oss svar på frågan både utifrån teori och från sina egna erfarenheter. Han berättade att högkänslighet är medfödd, ett genetiskt temperament, ett personlighetsdrag, inte en sjukdom eller en diagnos utan högkänslighet innebär att sinnena reagerar snabbt och starkt för minsta lilla stimuli och man blir lätt utsatt för överstimulering. En högkänslig person bearbetar saker djupare helt enkelt. Ungefär 15-20 % av befolkningen är högkänslig och av dem är cirka 70 % introverta.

Hannu citerade ofta Elaine N. Aron som anses vara guru inom temat. Enligt Aron har högkänsliga personer fötts med en tendens att lägga märke till mer i sin miljö och fundera djupare över allting innan de agerar, jämfört med dem som uppmärksammar mindre och agerar snabbt och impulsivt.

DOES-modell för definition

Hannu presenterade för oss Arons DOES-modell, vars fyra delar ofta används när man strävar efter en noggrann definition och förståelse av högkänslighet. Enligt modellen innebär högkänslighet:

Djup och noggrann bearbetning/behandling av information genom jämförelser, reflektioner (D = depth of processing).

Överstimulering. Ljudvolym, ständiga förändringar, överraskningar, för många människor, en komplicerad och/eller intensiv situation gör en högkänslig person stressad och trött och det tar tid att återhämta sig. (O = overstimulation).

En stark emotionell mottaglighet och känsla för empati, starka, djupa känslor, vetskap om vad andra tänker och känner (E = emotional reactivity and empathy).

Känslighet via sinnen för svaga/knappt märkbara signaler från omgivningen, så att sinnena lätt finner nyanser, att de minsta skillnader är betydelsefulla, och att synen, hörseln, smaken, lukten och känseln kan vara starkare och djupare (S = sensing the subtle).

Högkänslighet är ett genetiskt temperament, inte en sjukdom eller en diagnos.

Högkänsligheten kan även förstås med hjälp av termer som fysisk sinneskänslighet t.ex. känslighet för buller, ljus, temperatur, hunger, material, social känslighet t.ex kommunikation, empati, intelligens, känslighet i stämningar och andras känslor, psykisk känslighet t.ex snabba känslovariationer, kreativitet, estetisk orientering, andlig känslighet t.ex. intuition, frågor som gäller värden, etik och andliga/religiösa erfarenheter.

Olika personlighetstyper

Enligt Hannu finns det olika typer av högkänsliga personer: de lugna och tysta, som ”inte vågar”, som underpresterar, som isolerar sig och som behöver socialt stöd och kontakter. Men det finns också de som är djärva, som söker efter erfarenheter, som behöver omväxling och som är inom farozonen för burnout. Hannu betonade att det är viktigt för den som blir överstimulerad att se sina egna gränser.

Hannu presenterade för oss också nordisk forskning om högkänslighet av Elina Mokkila (Finland), Nina Ekland Tegar (Sverige) och Pia Marie Steiner (Norge). Hannu gav även tips på en bok, Högsensitiva berättar av Pia Rockström.

Mias berättelse som hon hade skrivit tillsammans med sin dotter och Hannus föreläsning och workshop resulterade i slutet av dagen i presentationer, diskussioner och många post-it-lappar med bra förslag, kunskap som vi kan använda i arbetet och bära med i våra hjärtan.

 

Boktips Elaine N Aron: Det högkänsliga barnet. Att växa och må bra i en överväldigande värld (2014)

 

Text Maija Siikasmaa, styrelsemedlem, medlemsansvarig, Ssf

Foto Unsplash.com